På Stora Spånga gård har sedan 1700-talet funnits två så kallade skvaltkvarnar, båda belägna vid utlopp till sjön Kogaren. Den ena skvaltkvarnen, som tillika drev ett sågverk, var belägen i västra gränsen till byn Dröpstad och den andra skvaltkvarnen fanns i öster på Mellangårdsmarken. Rester från skvaltkvarnarna finns kvar i form av husgrunder och kvarnstenar. Skvaltkvarnarna brukades huvudsakligen under vårfloden då vattentillgången var god. På Mjöltorps gård fanns ett särskilt privilegium från i vart fall 1600-talet för nuvarande ägarfamilj att driva skattekvarn som utnyttjades fram till 1800 talet, då kvarnen brann ned och fallrätten såldes. Sedan fallrätten sålts, medgavs sjösänkningar av Kogaren och Långrammen. Mjöltorpsån skoddes med huggen sten. Vidare sjösänktes Hökgöl. Sammantaget innebar detta att det skapades åker och ängsmark längs med Hallingebergsån, Kogaren och runt Långsammes stränder. Bilden nedan visar grunden till skvaltkvarnen vid västra gränsen. På Stångelands gård finns flera äldre gravrösen och flera mycket gamla offerstenar samt flera hällristningar.

På Stora Spånga gård finns äldre fornlämningar i form av kolbottnar, odlingsrösen och ett flertal husgrunder från 1700- och 1800-talen. Utanför gårdscentrum i norr, är beläget det så kallade Trollberget, varifrån en vedfora på 1800-talet störtade ner, sedan oxarna råkat i sken. Såväl oxar som kusk lär ha dött. Bilden nedan visar grunden till en av tre fataburer från 1700-talet, som funnits på gården.